söndag 20 augusti 2017

Vinster i välfärden drabbar oss alla

Ja. Så är det. Vinsterna i välfärden är något vi alla drabbas av. Men inte på det sättet som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet menar.

Socialdemokraterna, som de senaste åren tryckts vänsterut av en Allians som vill erövra mittfåran i politiken, har nu låsts upp av Vänsterpartiet att begränsa vinsterna i välfärden. Att Vänsterpartiet, där många har fötterna kvar i kommunismen, vill att allt skall drivas offentligt är ingen hemlighet. Det kommunistiska systemet fungerade så att det fanns gott om pengar i rullning, men inget utbud över huvud taget. Man hade pengar, men det fanns inget bröd att köpa. Det fanns en sorts bilar, en sorts tandkräm, en sorts tvål och så vidare. Genom att kontrollera varuflödet i femårsplaner kunde de som befann sig högt upp i partiet också sko sig själv. Man såg till att man fick först, av de tillgångar som fanns. Resten fick folket slåss om i kilometerlånga köer.

Jag vet inte om det finns en våt dröm bland alla Vänsterpartister att de, med stöd av sin partibok, en dag i framtiden, skall vara högst upp i rang, i det klasslösa samhället. Det ”klasslösa samhället”, var inte klasslöst. Det handlade om hur högt i rang man var i partiet. Inget annat. Alla var arbetare, men några var lite mer arbetare än andra.

Västerpartiets dröm om att all välfärd skall utföras av offentliga aktörer kommer på samma sätt som i Sovjetunionen att utarma vårt samhälle. Det är dessutom svårt att sätta gränsen på vad som tillhör välfärden och vad som inte tillhör välfärden. Den konspiratoriska kan förledas att tro att alla yrken där kvinnor dominerar skall inte få gå med vinst och vara kontrollerade av samhället. Däremot yrken där män dominerar, skall få gå med vinst så att man kan höja männens löner. Personligen tycker jag att väl klippta gräsmattor och bra vägar är en del av vår välfärd. Men jag tror aldrig att dessa branscher kommer att begränsas på samma sätt som de delar av välfärden där kvinnor arbetar.

Varför tjänar då vi alla på vinster i välfärden? Jo, det är ganska enkelt att hitta motiv som styrker påståendet. Det är mer än en gång jag hört följande:

”Jag blev sjuk och ringde till vårdcentralen. Jag fick komma till direkt och jag fick medicin och blev botad. Men jag hade väl tur som fick hjälp? Man hör ju så dålig den Svenska sjukvården är.”
Faktum är att många…. Faktiskt den stora merparten av patienterna, får en god vård och blir friska. De hade inte tur. Det är normalläget att det fungerar. Ibland, däremot, så går saker alldeles på tok.

Vilka vårdinrättningar är det då som fungerar? Jo, om man tittar på sammanställningar på de enkäter som skickas ut till patienterna så är de 10 bästa vårdcentralerna i Skåne i huvudsak privata vårdcentraler, som alltså går med vinst. Endast några enstaka av de 10 bästa drivs av Region Skåne. Bland de sämsta (enligt samma patienter) finner man i huvudsak offentligt drivna vårdcentraler. Endast någon enstaka är privat.

Förr hade vi långa vårdköer. Det var bla omöjligt att få hjälpmedel om man hörde dåligt. Det kunde ta år innan man fick träffa en audionom. De privata alternativen har kortat köerna inom vården på ett häpnadsväckande sätt. Vårdköerna var enorma även inom andra specialiteter. Allt detta har i princip försvunnit. Snacka om vinst i välfärden. En vinst för alla.

Detta är skälen till att vinster i vården drabbar oss alla, på ett oerhört positivt sätt. Om nu Socialdemokratin, under hot från Vänstern om uteblivet stöd i andra frågor, går fram med ett riksdagsbeslut att kraftigt reducera, eller helt ta bort, vinster i välfärden, så kommer vi att stå kvar med den offentligt drivna vården, med sina kvalitetsproblem och köproblem.
De som kommer att vara nöjda är Vänsterpartiet. De lever ju med grundsynen att om inte alla kan ha det lika bra så skall vi alla fall vi se till att alla får det lika dåligt.

Tobbe i Teckomatorp

onsdag 2 augusti 2017

Liberalerna ombildar inför valet

Ett drygt år innan valet 2018 formerar sig Liberalerna för att ge sina nya politiker erfarenhet av nämndarbete.

Med ett drygt år kvar innan nästa val till kommunfullmäktige gör Liberalerna en stor omfördelning av uppdrag i Svalövs kommun. Nu släpps politiker som är mellan 27 och 47 gamla, fram för att de skall få erfarenhet och kunskap att jobba i en nämnd. Dessa kommer att bli en del av partiets ryggrad inför valet 2018. Vi måste bygga kompetens och föryngra för att politiken skall vitaliseras, till gagn för hela Svalövs kommun.

- Nu släpper vi fram yngre politiker som skall bära tunga uppdrag i Liberalerna i framtiden. Det känns oerhört inspirerande att så många valt att bli medlemmar i Liberalerna att vi nu, samtidigt, kan lansera inte mindre än tre nya politiker. Det bådar gott för framtiden, säger Liberalernas ordförande Torbjörn Ekelund

Det nya politikerna är:
Elisabeth Andersson, som får uppdrag som ersättare i Bildningsnämnden.
Håkan Sträng, som får uppdrag som ersättare i Bygg- och Räddningsnämnden.
Maria Rosvall som får uppdrag som ersättare i Socialnämnden.


- Med dessa tillsättningar bräddar vi politiken på fler engagerade och kompetenta politiker. Det är bra att fler engagerar sig och får uppdrag. Vi har en god tillväxt av nya politiker, men har fortfarande utrymme för några nya till, avslutar Torbjörn Ekelund.

De nya politikerna väntas tillträda senast i september månad. En kort presentation av de nya L-politikerna:



 

Elisabeth Andersson, 47 år Svalöv. Systemförvaltare på Malmö Stad och är sekreterare i Svalövsliberalerna. Står djupt förankrad i liberalal värderingar såsom alla människors lika värde, mångfald, frihet och trygghet för alla innevånare. Svalöv står inför stora och viktiga utmaningar och möjligheter just nu. Jag tänker arbeta för att Svalöv fortsätter utvecklas och förbättras samt att kvalitén inom kommunens verksamhetsområden befästs. Jag brinner extra starkt för digitaliseringens möjligheter i kommunal och regional verksamhet. Har särskilt intresse för utbildningsfrågor och ser mycket fram emot att få möjlighet att ta mig an det nya uppdraget.







Håkan Sträng 35 år, Axelvold, född och uppväxt på Kullahalvön, flyttade till Svalövs kommun sommaren 2015 efter några år i Göteborg. Håkan är utbildad elkraftsingenjör och arbetar med beräkning och analys av energisystem såväl befintliga som framtidens. Håkan han har även arbetat utomlands som biståndsarbetare och drivit eget teknikföretag i många år. Fritiden spenderar han helst under en gammal Saab eller i köket bland vänner och god mat.





 

Maria Rosvall, Svalöv är 27 år gammal och jobbar som chef i äldreomsorgen i en av våra grannkommuner. Hon är politiskt engagerad eftersom hon bryr sig om vårt välfärdssamhälle och vill se att alla medborgare har samma förutsättningar för att leva ett självständigt och tryggt liv. Grundbulten ligger i demokrati och valfrihet som ska vara tillgängligt för alla att ta del av.



Tobbe i Teckomatorp

torsdag 27 juli 2017

Har förra Alliansregeringen ett medansvar i Transportstyrelsens lagbrott?

Svaret på ovanstående är naturligtvis klart och tydligt NEJ. Socialistiska politiska företrädare har rotat fram en tidningsartikel från Computer Sweden från början av 2014, när Alliansen fortfarande hade makten, som berättar att Transportstyrelsens förra GD beslutat att konkurrensupphandla hantering av dataregister i myndigheten. Detta tar man som intäkt för att felet egentligen är Alliansens. Är det då anmärkningsvärt, klandervärt eller riskfyllt att inleda en upphandling?

Sverige som nation har under decennier tillbaka samverkat med privata företag runt köp av varor och tjänster, med mycket hög sekretessgrad. Detta är inget nytt. Staten har ett mycket tydligt regelverk för detta, som bär namnet ”Säkerhetsskyddad upphandling med Säkerhetsavtal.

Statens samverkan med företag rörande saker med mycket högt skyddsvärde har resulterat i många viktiga system för Sveriges försvar. Både flygsystemen Draken, Viggen och JAS, är sammarbeten där staten stått för en del av grundarbetet som innehåller sekretess. Flera av världens mest avancerade Ubåtar har tagits fram på samma sätt, i samarbete mellan staten och privata företag. En av dessa Ubåtar är den enda Ubåten i världen som bevisligen lyckats ta sig igenom hela skyddsskärmen på en av USA:s hangarfartyggrupper under övning. Om det hade varit skarpt så hade detta hangarfartyg inte längre existerat. Hur den Ubåten fungerar och har för egenskaper är kvalificerat hemligt. Till detta kan läggas andra fartyg, robotar, mm.

Många andra typer av liknande verksamheter har förekommit och förekommer i Svensk statsförvaltning. Under åren 2009-2011 deltog jag själv i ett projekt som skulle undersöka förutsättningarna att utkontraktera ett av Försvarsmaktens känsligaste logistikområden. Projektet kom fram till att om man följde regelverken och skapade en fungerande informationssäkerhet, med starka informationsmurar så skulle det vara fullt möjligt att hantera säkerhetsutmaningarna även i detta hänseende. Den kommersiella parten som vi samarbetade med under projektet var den part som hade störst problem eftersom parten på koncernnivå tvingades acceptera att man inte hade tillgång till mer information än Försvarmakten beslutade.


Problemet är alltså inte upphandlingen i sig, förutom om man har politiskt ideologiska besvär med att låta företag, som kan verksamheten bäst, i konkurrens, få tävla om utförandet. Det blir både billigare och mer effektivt för staten. För socialisterna blir det bara ännu en nagel i ögat.

Men, om det inte är upphandlingen från början som är boven i dramat, vad var det då som gick snett?

Jo, som i de flesta andra fall så är det på det viset att man upprättat rigorösa regler av ett syfte. Reglerna runt SUA är upprättade för att man skall kunna göra säkra upphandlingar, som leder fram till avtal om detaljsförhållanden som är en förutsättning för att staten inte skall tappa kontrollen på sin information.

Men bryter man mot dessa regler, vilket är brottsligt, så går det också åt pipan. I fallet med Transportstyrelsen så gick det åt pipan i mars-april 2015, då Generaldirektören fattade beslutet att strunta i reglerna. Under resten av 2015 verkar informationen varit helt utom kontroll. Först 2016 blir det känt och resten har berättats i media.

Förvånande är också att när en så här allvarlig incident inträffar så håller enskilda ministrar det för sig själv. Om jag suttit i en styrelse och något inträffat som inte hänt på 50 år så hade jag i högsta grad sett till att alla visste. Men både vår inrikesminister och vår Försvarsminister tyckte inte att denna fråga var så viktig. Därför agerade de inte. Inrikesministern har sagt att han inte ”hade någon lokal”.

Det leder fram till den gamla devisen att:


En chefs underlåtenhet att agera, ligger denna mer till last än val av metod.

Så, sammanfattningsvis så är det inte fel att utkontraktera om man följer regelverket i SUA. Detta regelverk innehåller också bestämmelser som automatiskt sätter stopp om säkerheten inte kan garanteras. Detta har dock skett väldigt sällan. Så att lasta Alliansregeringen för detta är bara politisk ideologiskt trams. Även Transportstyrelsens förra chef anser inte att detta kan vara Alliansens fel. Däremot borde man skämmas i regeringen som inte klarar en så enkel sak som att hålla varandra informerade. Det gör att förtroendet för regeringen sjunker och för vissa ministrar är detta nu förbrukat.

 
Tobbe i Teckomatorp

onsdag 28 juni 2017

Endast Liberalerna stöder Veteranvård i Skåne. Märkligt.

20 juni, sammanträdde Reginfullmäktige i Skåne. Programmet var digert. Ett av besluten var att avslå, besvara eller bifalla Liberalernas motion angående vård av veteraner i Skåne. Liberalernas så kallade ”attsats” lät såhär:
  • Undersöka möjligheterna att inrätta ett regionalt kunskapscentrum för multidisciplinär vård och rehabilitering av veteraner som drabbats av fysiska och/eller psykiska trauman i samband med tjänstgöring i internationella insatser; antingen i samverkan med andra aktörer eller i samverkan med annan motsvarande verksamhet i Region Skåne, alternativt som ny, fristående verksamhet inom regionen.
Allt kostar pengar. Liberalerna är ansvarstagande och förstår att man inte kan lova allt till alla. Därför föreslog vi att man skulle ”Undersöka möjligheterna…”. Detta innebär att man gör en analys på kostnader och olika handlinsalternativ. Ett arbete som tar en driven tjänsteperson i administrationen några veckor, på sin höjd. Vi pratar en kostnad som bör begränsa sig till maximalt 100.000 kr.

 Kassaskåpssäkert säger du.
Veteranerna har gjort ett så viktigt jobb för Sverige, på order av politiker, så politiker bör kunna betala tillbaka genom att undersöka hur man kan ge de 2-4 % av veteranerna som mår dåligt efter sin tjänstgöring, bästa möjliga vård. Den motionen borde rinna igenom och bifallas, som en klick smör på ett varmt stekfat.

 Döm om min förvåning när jag insåg att ingen ville ge motionen sitt stöd. Motivet var att det var så få som skulle behöva denna vård. I svaret visade den styrande minoriteten i Regionfullmäktige sitt direkta avståndstagande från fakta. Man hittade helt enkelt på fakta att det var väldigt få som behövde vården. Det finns nämligen ingen sammanhållen forskning på området. Det framgick också i svaret. Det vill säga, först säger man att ingen vet hur många dessa är…… sedan säger man att de är väldigt få. Ett lysande exempel på alternativ fakta.
 
 
Voteringsresultatet i Regionfullmäktige. De röda markeringarna är Liberalerna som stödjer motionen. De gröna är resten som begraver frågan för framtiden.
 
Att det kan röra sig om 2-4% av de som åker ut, som efteråt, i olika grad, mår dåligt och behöver någon form av vård, är erfarenhetsvärden som organisationen Veteranförbundet Fredsbaskrarna, skapat sig, efter många år av stöd till veteraner. Jag har en god uppfattning om hur många Skåningar som varit ute sedan början av 1990-talet. Så för mig är det enkelt att konstatera att det rör sig om hundratals. Sedan 1990-talet har vi också varit på väldigt farliga platser. Både Balkan, Liberia, Afghanistan och nu Mali. Senast för någon vecka sedan kom vår styrka från Mali hem. I den var väldigt många Skåningar, eftersom det var P 7 på Revingehed som ansvarade för missionen. De sista veckorna var de utsatta för upprepade granatattacker från banditgäng i området. Att ligga under granateld är en av de mer stressande erfarenheterna man kan få. Det finns de som drabbas av svåra trauman redan första gången. Det finns skäl att tro att antalet Skåningar som mår dåligt efter missioner kommer att fyllas på med ytterligare personer efter denna upplevelse. Redan i slutet av missionen tvingades förbandet att skicka hem personer som helt enkelt inte stod ut. Till dessa säger nu Region Skåne, att de är för få för att intressera den Skånska sjukvården.
 
Men visst måste fler än Liberalerna förstå att dessa personer, som tagit stora risker för Sverige, behöver en adekvat vård?
 
Nej, det verkar inte så. Att varken Sverige vänner eller vänstersocialister är särskilt intresserade det hade jag redan räknat ut. Sverige måste ha ett av världens enda nationalistiska partier, i Sverigedemokraterna, som gillar grannlandet Ryssland mer och därför inte alls intresserar sig för Svenska soldaters väl och ve. En gren som annars brukar ligga nationalister varmt om hjärtat. Vänstersocialisterna har genom decennierna velat sälja ut Sverige till främmande makt så det förvånar inte heller. Miljöpartiet kräver ingen omnämning överhuvudtaget. Jag kan dock lyfta lite på ögonbrynet för att Socialdemokraterna inte ser behoven. Att de inte ser att en adekvat vård gör att fler vågar anmäla sig frivilligt till dessa viktiga missioner som gör världen lite säkrare och lite mer demokratiska.
 
Resten av Alliansen då? Ja, jag vet inte om det finns någon Allians. Mitt förtroende för detta sammarbete är allvarligt skadat efter detta märkliga uppträdande från Centern, Kristdemokraterna och kanske framför allt Moderaterna. Varför är man inte beredda att satsa ens 100.000 kr för att utreda möjligheterna att förbättra vården i Skåne, för våra veteraner. Jag måste säga att jag tycker att det är otroligt svagt och ett tecken på att det finns något annat som gnager Moderaterna i sammarbetet med Liberalerna. Om så är fallet, så ut med språket. Straffa inte veteranerna för att det är något ni inte är nöjda med. Vi kan inte bygga något positivt samarbete i framtiden på att hålla tyst och ta ut missnöjdhet på viktiga politiska frågor. Jag är i alla fall beredd att diskutera något annat som kan förbättra för våra veteraner, om Moderaterna har några goda idéer. Ni är välkomna….
 

Tobbe i Teckomatorp

PS. Tycker att denna dikt passar för tillfället DS.

SOLDATEN
Gud och soldaten vörda vi,
när tider av fasa de står oss bi.
Men när faran är borta och fyllda äro faten,
då glömma vi Gud och förakta soldaten.






måndag 26 juni 2017

En besparing är en besparing och en effektivisering är en effektivisering, begrips?

Jag kan inte förstå varken journalister eller politiker som inte kan se de grundläggande skillnaderna mellan ”besparingar” och ”effektiviseringar”. Att som Skånska dagbladet, sätta ”effektiviseringar” inom citationstecken är plumpt och visar på okunskap. Men man eldades säkert upp av likasinnade i Miljöpartiet och Vänsterpartiet som inte heller begriper skillnaden. I deras fall är det dock inte okunskap utan ren politisk taktik och ideologi. En fälla som journalisten föll handlöst ner i.
http://www.skd.se/2017/06/24/besparingar-for-71-miljoner/


För Vänsterpartiet och Miljöpartiet handlar det om att visa att det sparas. ”Nedskärningar” är ett extra populärt begrepp för dessa ideologiska trapetsartister. Då kan man nämligen motivera höjd skatt och mindre pengar i plånboken hos medborgarna. Det extra besvärliga med höjd kommunalskatt ät att skatten är väldigt ”platt”. Något som mina mer, nyliberala kollegor gillar. Men sanningen är att en sådan skatt slår som hårdast mot de som har det som allra sämst. Därför vill en Socialliberal, som jag, undvika höjd kommunalskatt så långt det går. Samma procentsats till alla, utan någon progressivitet alls, gör att de med lägst inkomster får en ganska tung börda.

Vad är då en besparing? En besparing är när man drar inpå något man i grunden skulle behövt. Man sparar pengar genom att sänka kvalitet, eller helt enkelt ta bort någon funktion som egentligen är önskvärd. Men man är tvungen att prioritera.

En effektivisering är när man gör något på ett helt nytt sätt. Ofta tillför man en ny förmåga för att totalt göra saker billigare. Det kan vara ett nytt IT-stöd, ny personal med annorlunda kompetens, eller något annat. Ibland kan effektiviseringar kräva investeringar för att kunna realiseras.

Ett annat begrepp kan vara ”volymanpassning”. Får man färre som behöver en service från kommunen så kan man också minska antalet anställda som utför just denna service. Detta är naturligtvis inte heller en besparing, utan en volymanpassning. Jag är däremot den första att erkänna att några av de åtgärder vi vidtar för att få kontroll på kommunens ekonomi, är volymanpassningar. För min del så är detta självklara förändringar, som borde utföras av kommunens chefer utan politiska beslut. Men så är inte alltid fallet.

Som ett exempel från verkligheten, på en effektivisering så kan man lyfta fram vårt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Assistenter var ofta svaret på alla utmaningar. Ett ganska enkelt sätt att ge stöd. Men ofta väldigt kostsamt och inte alltid just vad barnet behöver. Ja, ni kan säkert skönja bristerna. Vi ändrar nu arbetssätt och anställer en psykolog som är med vid varje enskild bedömning av varje barns behov, som blir föremål för centrala elevhälsans beslut. Psykologen har kompetensen att sätta in rätt åtgärder, kompetensutveckla en pedagog eller andra vuxna i barnets närhet, så att de möter barnet på rätt sätt. Detta kommer att ge betydligt mer individanpassade bedömningar och åtgärder, samtidigt som erfarenheter från andra kommuner som gjort likadant, säger att kostnaderna sjunker. Detta är en klockren EFFEKTIVISERING.

Om vi aldrig effektiviserade, utan bara sparade, så skulle världen se mycket annorlunda ut. Det är nämligen i effektiviseringarna som framåtskridandet vilar. Utan effektiviseringar skulle många av våra vardagsprodukter vara betydligt dyrare än de är idag. Om en dator skulle tillverkats på samma sätt idag som för 25 år sedan så hade priset säkert varit mångdubbelt. Tittar man över människans totala tid på jorden så hade vi, utan effektiviseringar, fortfarande levt i grottor och i huvudsak levt på jakt och fiske. En period som säkert en del politiker drömmer sig tillbaka till med något romantiskt i blicken.

Så, Miljöpartiet får gärna fortsätta med besparingar. Jag tänker effektivisera Svalövs kommun och jag har många goda idéer på detta för framtiden.

Tobbe i Teckomatorp

måndag 22 maj 2017

Svalövs kommuns ekonomi är inte unik i Sverige.


Senaste veckan har svarta rubriker vittnat om att ekonomin i Svalövs kommun är i gungning. Jag vill först och främst lugna dig med att berätta att frågan gäller budget för 2018 och 2019. Det är alltså inte massor av miljoner som försvunnit. Frågan gäller att behoven för kommande år plötsligt inte harmoniserar med kommande intäkter.
Varför är det då så? Har kommunen hittat på en massa nya saker att slänga pengar på. Svaret är NEJ! Så är inte fallet. Allt beror på det synnerligen komplicerade system med vilket staten betalar ut skattepengarna till kommunerna. Sista november varje år stämmer man av hur många invånare man har. Från första januari får man sedan skattepengar baserat på detta antal medborgare. Det betyder att medborgaren som flyttar in till kommunen 1 december, inte genererar en krona i intäkt förrän 13 månader senare. Däremot börjar kommunen få utgifter för medborgare direkt. Tydligaste exemplet på det är att barn naturligtvis skall in på lämplig skola så snart de blivit medborgare.
Detta system gör att kommunen får ”ligga ute” med stora belopp pengar, tills medborgaren börjar generera en intäkt. Bäst vore ju att alla som skall flytta in i kommunen gör detta 1 november. Men en sådan samordning lär vara omöjlig att uppnå, ens om man försökte. Nå…. Skämt å sido…. I tider där en kommun har stor befolkningstillväxt så är detta ett kännbart problem. Många kommuner i Sverige är i exakt samma situation som Svalövs kommun. Vi går från ett mycket starkt resultat 2016 till ett problem att hitta pengar för runt 20 miljoner om året 2018 och 2019.
I riket går kommunerna från ett överskott på 22 miljarder 2016 till ett underskott på 40-45 miljarder under 2018 och 2019. Det är exakt samma tendens i Svalöv, som i hela riket. Det skiljer bara några nollor…. Som tur är.
Att SKL redan varnat för detta kan man läsa här:



I en av artiklarna, i veckan, om detta problem framstod det olyckligt som om jag skyllde det hela på LSS. Eftersom LSS är en rättighetslag som Liberalerna drev och införde när Liberalernas ordförande Bengt Westerberg var Socialminister så är det en ren självklarhet att jag står upp för att skydda den frihet LSS ger till alla de människor som behöver detta stöd. Att jag skulle skylla på LSS är helt uteslutet. Däremot har vår nuvarande Socialdemokratiska regering givit direktiv till Försäkringskassan att den totala ökningen av insatser skall minska. Detta direktiv har, oavsett vad regeringen menade, tolkats av Försäkringskassan så att många människor får indragna resurser de haft under lång tid. Detta är omänskligt och fel. LSS måste bevaras. När Försäkringskassan drar in på hjälpen tvingas ibland kommunen stå för mellanskillnaden för att människor inte skall tvingas leva i misär och ofrihet. Regeringen skickar kostnader på kommunerna som staten skulle haft. Detta är inte okej och det var detta jag försökte säga i lite för oklart språk. Men nu har ni fått sanningen tydligt och klart.
Generellt har vi en stabil ekonomi i kommunen. Vi har betalt stora delar av vårt åtagande i Söderåstrafiken i förväg, Vi har en resultatutjämningsfond med pengar om det skulle bli dåliga tider. Vi har en buffert med många miljoner undanstoppad i balansräkningen för att ha i beredskap om den senaste tidens inflyttning av människor från andra länder, om några år gör att vi får dramatiskt ökade utgifter för ekonomiskt bistånd (socialbidrag). Svalövs kommuns invånare behöver inte vara oroliga generellt och de behöver definitivt inte vara oroliga för att kommunala skattepengar går år att betala för flyktingutmaningar och övrigt migration. Det har vi redan säkrat för ett antal år framåt i tiden. Målet är tvärt om att folk skall få jobb och snabbt börja bidra till allt vi behöver i kommunen.
Kommunens problem är alltså övergående, men det är ändå en utmaning just nu. Vi måste nämligen växa och bli större. Om vi i det politiska styret hade gjort tvärt om…. verkat för att vi inte växte, så hade resultatet blivit fler stängda affärer och nedlagda skolor i en del av våra orter. Detta vill vi inte uppleva. Vår vision är att kommunen skall växa, att det blir fler affärer, särskilt i de orter som nu inte har någon butik, samt att vi på sikt måste bygga fler förskolor och skolor. Då har vi en kommun på rätt väg.
Den utmaningen vi har nu kommer vi att lösa. Alla behöver hjälpa till så gott de kan. Redan om två år ser det betydligt ljusare ut. Dessutom är det så att det är många kommuner som är i samma sits. Vi närmar oss ett valår. Det är inte alls en omöjlighet att staten tar ett krafttag och ökar det statliga stödet så att kommunerna klarar uppgiften. Men det sista hänger väldigt mycket på vår regering.

Tobbe i Teckomatorp

lördag 6 maj 2017

Staten gör sig skyldig till medhjälp till förskingring?

En rubrik som är så dramatisk att den inte kan vara sann?

Icke sa Nicke. Till min stora förvåning har jag fått informationen att en känd krögare i Malmö utsatts för förskingring under många års tid. Förövaren??? Jo, bolagets ekonomichef. Den samma har erkänt och dömts för brottet. Beloppet som förskingrats är stort då det pågått under så lång tid. Det rör sig om flera miljoner. Pengar som den tidigare ekonomichefen aldrig kommer att kunna betala tillbaka. Men vad händer då??? Jo, då kommer Staten, i form av Skatteverket och tittar 5 år tillbaka i tiden och konstaterar att bolaget ju tjänat betydligt mer än vad som redovisats. Så nu kräver man den brottsutsatta krögarens bolag på en miljon i moms och skatt. Pengar som krögaren aldrig haft, eftersom de är stulna. Så staten berikar sig på ett begånget förskingringsbrott. Detta måste kunna betraktas som medhjälp. Om inte så måste i alla fall förfarandet stoppas. Snabbt!!!
Det rimliga vore ju att anse att de stulna pengarna, till del var krögarens pengar och till del var statens, i form av skatt och moms. Staten skall ställa sig arm i arm, med företagaren och angripa skurken. Staten skall inte angripa företagaren.

Jag har sökt hjälp av en riksdagledamot som inte var särskilt intresserad. Tappade flera månader på att bara vänta. Lite trist faktiskt. Men nu börjar det röra på sig. Nedanstående motion är skickad till Liberalernas Landsmöte. Jag hoppas få ordentligt stöd för frågan där. Tills dess har Liberalerna i Skånes Länsförbund behandlat frågan på sitt årsmöte och där beslutat att uppmana Skånes fyra Liberala Riksdagsledamöter att agera för att se till att detta aldrig händer igen. Det är utmärkt. Jag hoppas att Christer, Mats (med vikarien Camilla), Allan och Tina kan hjälpa till.

Så här ser motionen ut som jag skickat till vårt Landsmöte:

Yrkande:
Jag yrkar att Liberalernas Landsmöte ger i uppdrag åt Liberalernas Riksdagsgrupp att:- Verka för att förfaringssättet att brottsutsatta företagare, när det finns dömd förövare, får betala moms och skatt på det stulna beloppet, stoppas oaktat om det handlar om lag eller praxis. - I övrigt verka för att företagare som också är brottsoffer inte heller i andra avseende skall bli skyldig staten eller annan part pengar, på grund av stöld där både förövare och lagakraft vunnen dom finns.

Motivering:
BakgrundI Malmö har ett större företag i Restaurangbranschen utsatts för ett förskingringsbrott. Brottet uppdagades strax efter att rörelsen, som omfattar flera restauranger, såldes i samband med generationsskifte. Den nya krögaren upptäckte efter några månader att företagets ekonomichef regelmässigt undanhållit intäkter som ej bokförts. Dessa intäkter hade vederbörande själv stulit och förbrukat för egen del. När detta upptäcktes av den nya ägaren hade brottsligheten pågått flera år och det förskingrade beloppet uppgick till miljonbelopp.Det hela anmäldes omedelbart till Polis och den aktuella ekonomichefen greps och erkände så småningom brottet, vilket denna också sedermera dömdes till fängelse för.När domen vunnit laga kraft kontaktades bolaget av skattemyndigheten som kostaterat att om stölderna inte förekommit hade bolaget haft en betydligt högre intäkt och skulle därmed under ett antal år tillbaka i tiden betalt mer i moms och skatt.Nu krävs ägaren och bolaget på detta belopp som uppgår till nästan en miljon kronor då skattemyndigheten räknar fem år tillbaka i tiden. Fem år är den normala tiden då Skattemyndighet eller enskild kan inkomma med justeringar av redan beslutad skatt. Detta är ett belopp som inte går att återvinna från den dömda brottslingen. Bärigheten i bolaget är sådant att om Skattemyndigheten framhärdar så riskera bolaget att försättas i konkurs och flera tiotal medarbetare måste friställas.Är det rimligt att staten begär skatt och moms på stulna pengar?Den grundläggande sakfrågan är om det är rimligt att staten tar in skattepengar baserat på stulna belopp. Gränsen till att staten, rent moraliskt måste betraktas som medbrottsligar ligger inte långt borta. Rimligen bör förhållningssättet vara att den erkännande och dömda tjuven inte valt ut, och endast stulit redan skattade pengar, utan i stället att både företagaren och staten i detta fall är brottsoffer och att de, var och en, får inkräva sina skulder hos den skyldige brottslingen. Det är orimligt att företagaren först skall bli bestulen och sedan dessutom beskattas, i efterhand på det stulna beloppet.Det är svårt, om man inte är jurist, att identifiera om förfaringssättet grundar sig på lag eller praxis. Oaktat vilket borde förfaringssättet ändras.

Torbjörn Ekelund
Svalöv


Tobbe i Teckomatorp