måndag 28 mars 2011

…och vara dig trogen, intill kommunen skiljer oss åt.

Så kom då beskedet från kommunen. Emma skulle få plats på särskilt boende. De senaste åren hade blivit allt svårare. Albin, som själv var 85 år, orkade inte med att hantera rullstolen som Emma satt i, efter sin stroke för två år sedan. Emma var förlamad men hade lyckligtvis återhämtat sig i övrigt. Det var samma blixtrande blick som mötte när hon tittade upp mot Albin.

De hade haft ett bra liv tillsammans. Två barn, fem barnbarn och det första banbarnsbarnet kom för ett halvår sedan.

Det träffades just efter kriget. Båda jobbade och sparade. De lyckades uppfylla sin stora dröm 1959 då deras hus i Teckomatorp stod klart. De har upplevt kommunsammanslagning och BT-kemi. Ekonomiska kriser och goda tider. Inga problem har varit stora nog att inte ha någon lösning. De hade ju alltid varandra.

Albin läste beskedet från kommunen en gång till. Sakta började det klarna. Kommunen hade beviljat Emma särskilt boende. Albin var ju inte sjuk så han fick stanna kvar hemma. Kampen för att få ett särskilt boende hade varat i nästan ett år. Kommunen hade bötfällts eftersom de ledande politikerna inte förmått att fatta beslut om att öka antalet platser i tid. Trots att kampen var över så kom tårarna hos Emma när hon förstod att hon och Albin skulle skiljas. När väl kommunen lyckades ordna vårdplatser så höll man mycket god standard. Rummet Emma skulle få var stort nog för en säng till. Emma och Albin skulle kunna tillbringa sina sista dagar, lyckliga tillsammans. Även om det var litet så hade de i alla fall varandra. Kommunen var orubblig. Emma behövde vård. Albin behövde inte vård. En sista tid i lycka var inte kommunens sak. Det fanns ingen rad i vårdbedömningen som mätte behovet av närhet och kärlek. Albin fick stanna hemma och få hjälp av hemtjänsten. 1949 hade de lovar varandra att vara varandra trogan intill döden skiljde dem åt. Nu blev det inte så. En kraft lika stark som döden själv, blandade sig i. En auktoritet stark nog att bryta samhörighet och kärlek mellan människor. En myndighet som har regler att följa oavsett hur dessa regler slår. Jag lovar att älska dig i nöd och lust och vara dig trogen, intill kommunen skiljer oss åt.


Tobbe i Teckomatorp

PS! Jag såg i Skånskan att min goda vän Ewa Bertz tagit upp kanpen om denna fråga i Malmö.
- Bara på dem Ewa, du har rätt. HÄR kan ni läsa om Ewas fight i Malmö.

Och HÄR kan ni läsa om paret som nu utsätts för tvångsseparation.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar