måndag 20 maj 2013

Läs hela svaret här!!!

Häromdagen blev jag kontaktad av en journalist från Skånska Dagbladet som var oerhört upprörd över att jag svarat på Agnetha Perssons (C) interpellation på det vis jag gjorde. Efter att har försökt nyttja sig av härskartekniken att avbryta mig hela tiden när jag försökte svara på hennes frågor så hävdade hon att jag inte svarat på den sista av Agnethas frågor överhuvudtaget. Hon undrade med djup anklagan i rösten varför jag inte tyckte att det var viktigt att det finns flickor bland våra ungdomar som mår dåligt. Efter lite kontroll kunde jag konstatera att denna journalist helt saknade sista sidan i mitt interpellationssvar så jag läste upp detta för henne i telefonen. Det är aldrig fel att vara förberedd när man skall göra en intervju. Jag hjälpte journalisten genom att maila hela mitt svar till henne. Men hon har valt att inte höra av sig efter det med kompletterande frågor. Resultatet av det journalistiska arbetet hittar ni HÄR!
Hon var märkbart irriterad över att jag faktiskt tar frågorna på alvar. Men kunde inte förstå att det inte är politiska beslut som krävs utan praktisk verksamhet ute på våra skolor. Under en liten stund fick jag till och med förklara att skolorna var en del av den kommunala verksamheten. Jag är i alla fall mycket noga med att skolhälsovården fungerar. Folkpartiet har anslagit statliga pengar för att stärka skolhälsovården, både när det gäller Skolsköterskor och kuratorer. Vi kommer att fortsätta att ta frågorna på djupaste alvar eftersom de är viktiga.

För att visa hur viktigt detta är så får ni här möjlighet att läsa hela mitt interpellationssvar. Journalisten som skrev vill helst att jag skall framstå som om jag tar detta med en klackspark eftersom hon inte vill redogöra för vad jag svarat. Här kan ni läsa själv och bilda er en egen, icke vinklad, uppfattning.

Tobbe i Teckomatorp


Svar på interpellation
  

Inledning

Agnetha Persson (C) har interpellerat Kommunstyrelsens ordförande Birgitta Jönsson angående vilka åtgärder som vidtagits med anledning av den enkätundersökning om unga (LUPP) som genomfördes hösten 2010. Beslut att delta i enkätundersökningen fattades under våren 2010. Birgitta Jönsson har överlåtit åt mig att svara på interpellationen.

 
Agnetha Persson har i interpellationen ställt följande frågor:

1, Vilka åtgärder har vidtagits mot mobbning, sexuella trakasserier, arbete mot kriminalitet och främlingsfientlighet?

2, Hur kan eleverna påverka frågor i skolan såsom läxor, skolmiljö, schema och skolmat?

3, Undersökningen visade att tjejer mår sämre än killar i alla frågor som rör hälsa och tjejer känner också större otrygghet. Vad har gjorts?

Agnetha Persson skriver också i texten till sin interpellation att: ”Snart är denna mandatperiod slut och vår fråga är nu vad majoriteten satt i verket eller tagit beslut kring sedan undersökningen gjordes”.
Med denna formulering samt med innehållet i frågorna framträder en bild av att det är Agnetha Perssons och Centerpartiets uppfattning att samtliga åtgärder med anledning av enkäten måste föranleda åtgärder och beslut på kommunalpolitisk nivå. Så är inte fallet. Det är inte heller korrekt att mandatperioden snart är slut. Mandatperioden löper ut först efter nästa val och till dess återstår nästan ett och ett halvt år.

 
Kommunfullmäktiges beslut med anledning av undersökningen

På sitt sammanträde 2011-04-18 fattade kommunfullmäktige beslut med anledning av enkätundersökningen. Formuleringen lät:
”Rapporten överlämnas till demokratiberedningen för framtagande av förslag till fortsatt arbete med ungdomsinflytande.”

Arbetet med ungdomsinflytande är en viktig del av den demokratiska utvecklingen av Svalövs kommun. Arbetet pågår. Med detta viktiga arbete omfattas inte av Agnetha Perssons frågor.

Däremot frågar Agnetha Persson om de delar av enkätresultatet som INTE är föremål för politiska beslut utan omfattar det arbete och ansvar som delegerats till kommunens rektorer av staten och av skolans huvudman. Då kommunen ej är huvudman för samtliga i kommunen verkande skolor och inte heller huvudman för alla de skolor där medborgare i Svalövs kommun är elever kan svar på frågorna endast ges, omfattande de skolor som kommunen är huvudman för och omfatta vilka åtgärder som dessa skolors rektorer vidtagit för att förbättra den situation som enkätundersökningen indikerade. Nedan redovisas därför de svar som inhämtats från rektorerna och ansvariga för utbildningsområdet i kommunens förvaltning.

 
 
Vilka åtgärder har vidtagits mot mobbning, sexuella trakasserier, arbete mot kriminalitet och främlingsfientlighet?

 Det finns ett lagkrav på att varje skola ska upprätta, följa och utvärdera sin likabehandlingsplan, samt ha rutiner för att förebygga och förhindra kränkande särbehandling.
Planen ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

I de skolor där kommunen är huvudman sker också detta löpande. Däremot är inte arbetet mot kriminalitet en prioriterad del av detta arbete. 
Ett intressant exempel från verksamheten är från Midgårdsskolan där man under innevarande läsår dessutom har arbetat mycket med allas lika värde och mänskliga rättigheter med anledning av att man på skolan skulle ta emot asylbarn.

 
 
Hur kan eleverna påverka frågor i skolan såsom läxor, skolmiljö, schema och skolmat?

 Genom årliga enkäter i kvalitetssystemet Qualis följer varje skola upp hur delaktigheten för eleverna upplevs på skolan. Utifrån den bilden görs en planering hur skolan kan utvecklas på ovanstående områden.
I det arbetet avhandlas frågor så som:

·         Hur ser våra förutsättningar ut på de olika områdena?

·         Vad har vi att förhålla oss till?

·         Vad kan påverkas?

·         Vad kan inte påverkas?

·         Hur och på vilken nivå kan eleverna vara delaktiga?

·         Vad vill vi uppnå?

I verksamheterna är det också normalt att man har klassråd som i sin tur har representanter i ett elevråd som verkar på respektive skola.

 
 
Undersökningen visade att tjejer mår sämre än killar i alla frågor som rör hälsa och tjejer känner också större otrygghet. Vad har gjorts?

Pojkar och flickors reaktioner på otrygghet tar sig ofta olika uttryck. Ofta är detta en fråga som blir mer aktuell i tonåren. Arbetet med att möta dessa utmaningar sker systematiskt i samverkan med skolhälsovården. Det finns exempel ibland de kommunalt drivna skolorna att man arbetar med särskilda pojk- och flickgrupper för att lättare kunna identifiera behov av insatser och för att ge flickor och pojkar möjlighet att, var för sig, beskriva sina upplevelser och behov.

 
Torbjörn Ekelund                                                                                                                                               
Ordf Utbildningsutskottet                                                                                                                                                                                                                                                                    

onsdag 1 maj 2013

Lagstadga rätten till mer resurser i utsatta skolor

I Söndagens Skånska dagbladet hare Tina Acketoft och jag en debattartikel om hur man måste gå åt problemen med resurser i skolan. För er som inte läste Skånskan så kan ni läsa texten nedan.
 
 
Alla elever har olika erfarenheter, bakgrund och förutsättningar. Oavsett detta ska den svenska skolan präglas av höga förväntningar på varje enskild elev och ge individuellt stöd och resurser där det behövs för att lyckas med skolresultaten.

Men där är vi inte i dag. I en skola som under de senaste decennierna har präglats av den felaktiga föreställningen att eleven lär sig mest genom att arbeta på egen hand har familjebakgrunden fått en alltför stor betydelse för elevernas resultat. Elever med välutbildade föräldrar klarar sig ändå, men det är svårare för elever vars föräldrar har en annan utbildningsbakgrund.
Det är inte rimligt att detta ska påverka elevers utbildningschanser till den grad som det idag gör.
Vi ser sjunkande resultat för nyanlända elever och behöver därför ge dem extra tid för sin inlärning. Det kan handla om att skolplikten förlängs, att de får fler undervisningstimmar eller att svenska prioriteras före andra ämnen.

Elevernas bakgrund har med andra ord betydelse för vilket stöd som behövs i skolan. En del skolor behöver till exempel ha högre lärartäthet, andra klarar sig lika bra med en lägre lärartäthet. Därför kan inte resurserna till skolorna fördelas utifrån ett givet schablonbelopp per elev – elevgruppens sammansättning måste spela roll.
Att skolan kommunaliserades har bidragit till att undergräva alla barns rätt till en likvärdig utbildning, när kommunerna inte klarar av att fördela resurser efter elevernas behov.

I Svalövs kommun öronmärker vi en del av skolpengen till insatser via det centrala resursteamet. Detta bör i än högre grad nyttjas för att jämna ut socioekonomiska skillnader. En sådan skillnad kan till exempel vara skolor där barnens familjer inte har samma tradition att studera som är vanligt vid skolor där barnen når högre resultat.
Folkpartiet vill att det ska bli obligatoriskt i hela landet att jobba med denna typ av rättvisare resursfördelning. Därför ska det skrivas in i skollagen att kommunerna ska fördela resurser utifrån socioekonomiska faktorer, så att det kan finnas fler lärare och speciallärare på de skolor där behoven är större.

 
På så sätt ger vi alla barn och ungdomar en möjlighet att lyckas bättre i skolan och skapa sig ett liv med många valmöjligheter, oavsett vilken familj de är födda in i.

 
Torbjörn Ekelund (FP)

Ordförande i Utbildningsutskottet i Svalövs kommun

 
Tina Acketoft (FP)

Gruppledare riksdagens utbildningsutskott