onsdag 1 maj 2013

Lagstadga rätten till mer resurser i utsatta skolor

I Söndagens Skånska dagbladet hare Tina Acketoft och jag en debattartikel om hur man måste gå åt problemen med resurser i skolan. För er som inte läste Skånskan så kan ni läsa texten nedan.
 
 
Alla elever har olika erfarenheter, bakgrund och förutsättningar. Oavsett detta ska den svenska skolan präglas av höga förväntningar på varje enskild elev och ge individuellt stöd och resurser där det behövs för att lyckas med skolresultaten.

Men där är vi inte i dag. I en skola som under de senaste decennierna har präglats av den felaktiga föreställningen att eleven lär sig mest genom att arbeta på egen hand har familjebakgrunden fått en alltför stor betydelse för elevernas resultat. Elever med välutbildade föräldrar klarar sig ändå, men det är svårare för elever vars föräldrar har en annan utbildningsbakgrund.
Det är inte rimligt att detta ska påverka elevers utbildningschanser till den grad som det idag gör.
Vi ser sjunkande resultat för nyanlända elever och behöver därför ge dem extra tid för sin inlärning. Det kan handla om att skolplikten förlängs, att de får fler undervisningstimmar eller att svenska prioriteras före andra ämnen.

Elevernas bakgrund har med andra ord betydelse för vilket stöd som behövs i skolan. En del skolor behöver till exempel ha högre lärartäthet, andra klarar sig lika bra med en lägre lärartäthet. Därför kan inte resurserna till skolorna fördelas utifrån ett givet schablonbelopp per elev – elevgruppens sammansättning måste spela roll.
Att skolan kommunaliserades har bidragit till att undergräva alla barns rätt till en likvärdig utbildning, när kommunerna inte klarar av att fördela resurser efter elevernas behov.

I Svalövs kommun öronmärker vi en del av skolpengen till insatser via det centrala resursteamet. Detta bör i än högre grad nyttjas för att jämna ut socioekonomiska skillnader. En sådan skillnad kan till exempel vara skolor där barnens familjer inte har samma tradition att studera som är vanligt vid skolor där barnen når högre resultat.
Folkpartiet vill att det ska bli obligatoriskt i hela landet att jobba med denna typ av rättvisare resursfördelning. Därför ska det skrivas in i skollagen att kommunerna ska fördela resurser utifrån socioekonomiska faktorer, så att det kan finnas fler lärare och speciallärare på de skolor där behoven är större.

 
På så sätt ger vi alla barn och ungdomar en möjlighet att lyckas bättre i skolan och skapa sig ett liv med många valmöjligheter, oavsett vilken familj de är födda in i.

 
Torbjörn Ekelund (FP)

Ordförande i Utbildningsutskottet i Svalövs kommun

 
Tina Acketoft (FP)

Gruppledare riksdagens utbildningsutskott

2 kommentarer:

  1. Ställ högre krav på lärarnas förmåga att undervisa. Sluta spring efter lärarfackens
    kravmaskin.

    SvaraRadera
  2. Lärarnas förmåga är en av de viktigaste faktorerna för bra resultat i skolan. den metastudie som John Hattie gjort visar att elevernas inställning till hur viktig skolan är, tillsammans med lärarnas kompetens, är det som kan vara skillnaden mellan goda och dåliga resultat. Politikers beslut på ena eller andra hållet har betydligt mindre inverkan. Duktiga lärare skall ha en lön som motsvarar deras kompetens, resultat och utbildningsnivå. Exakt var lönenivån skall ligga är en fråga för arbetsmarknadens parter. Som politiker skall man akta sig för att lägga sig i den frågan. Ingen vill att löner i Sverige skall sättas av politiker. Då går det riktigt galet.

    SvaraRadera