tisdag 20 september 2016

Vi vill utveckla Språkförskolan. Inte avveckla.

Just nu behandlas ett ärende i Bildningsnämnden som berör Språkförskolan i kommunen. Jag tänkte berätta lite om detta ärende, varför det kommit upp och vilka försändringar som kan bli konsekvensen av ett beslut.
Men innan jag startar så vill jag med kraft klarlägga att detta INTE handlar om en besparing. I värsta fall blir det en liten kostnadsökning, vilken då måste vara motiverbar, men ambitionen är att förändringen skall vara helt kostnadsneutral. Att det INTE handlar om en besparing kan läsas i syftet med arbetet som framgår i inledningen av tjänsteskrivelse som du kan läsa HÄR.

Så.... då börjar vi.


Bakgrund
Under 2011 genomfördes en revision av all barnomsorg inklusive fritidshemsverksamhet, av kommunens revisorer. Dess nyttjade i sin tur externa revisorer för själva revisionen. Denna revision studerade också Språkförskolan. Revisionsrapporten kan du läsa HÄR. Kommunen erhöll då kritik för hur Språkförskolan var anordnad.
Kritiken var av sådan art att kommunen också fick dålig press i Skånska dagbladet som i en artikel från januari 2012 skrev om rapporten. Denna artikel kan du läsa HÄR.
När man får kritik från revisorerna riktad mot en verksamhet så förväntas man göra något åt saken. I detta fall avfärdades alternativet att ta bort språkförskolan och i stället fördela resurserna på kommunens olika förskolor. Detta hade givit allt för lite resurser till de barn som har en grav språkstörning. Därför har förvaltningen under en tid genomfört en utredning av frågan för att hitta en lösning där målet är att fler barn skall få hjälp tidigare. Sänkta kostnader har INTE varit en del av uppdraget.

Vad säger forskningen?
Som en del av uppdraget har förvaltningen tittat på vad forskningen ger vid handen. Under året har en statlig utredning genomförts som tittat på all forskning inom området "Kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar". Här finns en genomgång av tillgänglig forskning på området. Här måste man påpeka att ingen forskning är entydig. I nästan all forskning som bevisat något, finns det annan forskning som bevisat motsatsen.
I Statens offentliga utredningar SOU 2016:46 slutbetänkandet av Utredningen om kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar står bland annat att de få undersökningar som har jämfört integrerad och segregerad undervisning pekar mot en viss fördel för integrering (s.288).
Detta ger då att det inte finns en tydlig linje att följa när man skall fatta beslut. Men det finns i alla fall en "viss fördel" för ett beslut att göra annorlunda än idag.

Hur ser det ut med köer mm idag och hur påverkar detta?
De rapporter jag fått säger att kösituationen är väldigt varierande. Det kan vara några få i kö. I sådant fall har dessa barn turen att få vänta i max ett år innan de kan får plats på språkförskolan. Om kön överskrider 6 barn så finns det risk att vissa barn kan få en väntetid på två år. Två år är väldigt lång tid när man är litet barn och väntar på att få hjälp med en språkstörning. Dessutom har jag fått reda på att det förekommit att föräldrar avstått från Språkförskolan just av det skäl att barnet måste åka taxi från "Hemförskolan" till språkförskolan och sedan tillbaka igen.
Med en förändring där man håller ihop kommunens specialister på området i ett mobilt team kan man snabbt nå fler som dessutom får starta sin träning mycket tidigare.

Hur lindrar man effekterna av ett nytt arbetssätt?
Förvaltningen i Svalövs kommun föreslår övergång till ett mobilt team, samtidigt som lärarna på den ordinarie förskolan genomgår en kompetensutveckling. Man kommer att starta utbildning i TAKK (tecken som alternativ kommunikation) och också utbildning i vad grav språkstörning innebär. På detta sätt kan den ordinarie personalen fortsätta träningen när det mobila teamet inte är på plats. Även det mobila teamet kan hjälpa till att sprida sin kunskap till den ordinarie personalen på kommunens förskolor. Förhoppningen är att kombinationen med att starta tidigare och bättre utbildad personal skall ge samma slutresultat när barnen lämnar förskolan och börjar i förskoleklassen.

Hur görs detta i andra kommuner?
Det ser mycket olika ut. En kommun är (tyvärr) inte ålagd att ha egen logopedkompetens. Kommunen är inte heller ålagd att ha språkförskola, eller ens ett mobilt team. Det finns kommuner som satsat sina resurser annorlunda och som saknar all den fina kompetens som vi har i Svalövs kommun.
I Svalövs kommun är vi stolta över att kunna förbättra livskvaliteten för dessa barn, så långt det går, och vi har för avsikt att fortsätta att göra det. Bara på ett lite annorlunda sätt i framtiden.

Hur blir då troligen beslutet?
Min bedömning är att nämnden kommer att fatta beslut att från och med att höstterminen 2017 börjar, ha ett mobilt team med den kompetens som nu finns på språkförskolan. Vi kommer samtidigt att kompetensutveckla den ordinarie personalen. Fokus kommer i framtiden, precis som nu, att vara barn med grav språkstörning. Däremot kommer den kompetensutvecklade, ordinarie personalen, att kunna hjälpa barn som inte riktigt uppfyller kraven för språkförskola.
Det vi vill åstadkomma är att fler barn skall få hjälp. Ingen med diagnos skall behöva stå och vänta i upp till två år, utan starta mycket tidigare, Inga barn skall ryckas bort från sin ordinarie, invanda miljö och detta skall vi göra med de resurser vi redan har idag. Vi skall INTE spara pengar.

Avslutning
Jag hoppas att detta blev en någorlunda bra förklaring på vad detta innebär och vad det är vi vill åstadkomma.

De som vill diskutera ytterligare eller som vill ställa en fråga kan göra det på:

Tobbe@svalovsliberalerna.se


Med vänlig hälsning

Torbjörn Ekelund, Liberalerna. Ordförande i Bildningsnämnden i Svalövs kommun





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar