onsdag 5 oktober 2016

Skolan skall anpassas till eleverna, inte till skolrankingar

Svalövs kommun lyfter från plats 268 till plats 161 i Lärarförbundets ranking. Det är ett lyft på 107 placeringar. På ett år. Är det över huvudtaget möjligt?
Ja. Så ser det ut. Det innebär att vi riskerar att tappa lika mycket nästa år. Upp som en sol och ner som en pannkaka. Varför blir det så? Jo, jag skall försöka förklara….. (ta er tiden att läsa detta så får ni också en bild av hur vi tänker och vad vi gjort hittills för att förbättra skolan i Svalöv)


När startade Svalövs kommuns fokus på skolan?
Sedan Svalövs kommun bestämde att skolan var ett högt prioriterat område efter valet 2010 och vi, efter mycket politiskt förhandlande lyckades ändra kommunens organisation, med start, 1 januari 2013, då kommunen tillsatte en Utbildningschef (att det inte ens fanns en sådan innan, visar hur illa det var) och ett Utbildningsutskott som utskott till kommunstyrelsen, så startade arbetet med att lyfta skolan i Svalövs kommun. Efter förhandlingar i den styrande koalitionen mellan S, M och L antog jag utmaningen att bli utskottets ordförande. Här skall påpekas att jag önskade mig ett annat uppdrag och att det främst var Socialdemokraternas linje att Liberalerna och därmed jag skulle ta uppdraget att förbättra skolan i kommunen.


Systematiskt Kvalitetsarbete är vårt verktyg.
Sedan dess har vi haft en långsiktig plan att genom ett systematiskt kvalitetsarbete och forskning, med Kvalitetsredovisningar och Qualis för både grundskola och förskola, lyfta kvalitén i kommunens skolor. (följ länkarna så hittar du våra dokumenterade kvalitetsredovisningar) 

Hur har då detta fungerat? Sedan vi startade kan jag med fog påstå att vi nu lyft den kommunalt drivna skolan i Svalöv från ett bottenskikt till ett rikssnitt. Att detta gjorts på så få år är en bedrift som både lärare, rektorer, förvaltning och utbildningschef har all heder av.


Årets resultat i kommunens skolor.
Resultatet för våra niondeklassare som lämnade Linåkersskolan var ett meritvärde på 226 poäng (efter kontroll, något högre än vi trodde i våras). Snittet i Sverige var 224,8. Detta när man räknat bort alla elever som befunnit sig i Sverige fyra år eller kortare tid. Alla elever som blir godkända i minst ett ämne skall räknas med i snittet. Svalövs kommun är en av de kommuner i Skåne och i Sverige som tagit störst ansvar för att hjälpa till med den ström av asylsökande som kom till Sverige under sommaren och hösten 2015. På Linåkersskolan som plötsligt, under sommaren och hösten 2015, fick en mycket stor andel nyanlända elever lyckades man ändå ge flera av dessa en utbildning så att de redan efter några månader fick godkänt i några ämnen. Detta är en stor bedrift och mycket positiv för dessa barns möjlighet att i framtiden bli en del av vårt samhälle. Men av naturliga skäl hinner man inte att bli en toppstudent på bara några få månader. Jag har nåtts av uppgifter att man på andra ställen varit "återhållsamma" med att ge dessa elever godkänt i ett ämne, därför att det påverkar snittet negativt. Detta får inte förekomma i vår kommun. Att en elev får godkänt i sitt första ämne kan vara en enorm sporre för framtiden. Alla elever är våra elever oavsett vart de kommer ifrån och vilka grundförutsättningar de har. Om man räknade med dessa nyanlända så landade snittet i våras på 171 poäng. Ett mer modest resultat.

226 poäng i meritvärde är ett mycket bra resultat. Våra sjätteklassare landade också på motsvarande höga poäng, så återväxten är god. Även fristående skolor i kommunen, som exempelvis Svalövs Montessoriskola gjorde ett utmärk jobb och landade på fina 224,2 poäng, enligt de uppgifter som förvaltningen lämnat. Om så är fallet så kan det vara första gången den kommunala skolan gör ett bättre resultat än den fristående. I så fall är jag extra stolt. Konkurrens är bra och Montessoriskolan kommer säkert att förbättra sig avsevärt framöver. På Linåkersskolan har dessutom 78,3 % av eleverna uppnått minst betyget Godkänt i alla ämnen. Motsvarande fina siffra på Svalövs Montessoriskola är 72,2 %. Där behöver vi jobba ännu hårdare för att våra elever, oavsett vilken skola de går på, skall bli godkända i alla ämnen.  


Varför är jag då så negativ och tror att vi rasar i nästa års ranking?
Lärarförbundets ranking lägger stort värde vid meritvärden i nionde klass. Det är bra. Men man ligger ett drygt år efter i tiden när det gäller vilka fakta man använder. Nästa års ranking kommer att innehålla siffrorna för 2016, vilka vi redan känner till och som jag redovisar ovan. Det innebär att vi då kommer att dala i ranking, som en effekt av att vi tagit stort ansvar för strömmen av asylsökande. Detta trots att vi i år är ännu bättre än förra året, om man räknar bort de asylsökande. Orättvist kan tyckas, men jag är ändå stolt över att våra duktiga lärare hjälpt så många nya elever med sina första utvecklingssteg att bli goda medborgare som kommer att bidra till vår framtida välfärd. Lärarförbundet har visserligen en parameter i sin undersökning där man viktar elevernas förutsättning, men det blir en klen tröst då meritvärdet väger så tungt. Bäst vore om Lärarförbudet räknade meritvärden endast på de elever som varit i Sverige mer än fyra år. Då blev det mer rättvist. Kommuner som inte tar ansvar för de asylsökande får det liksom lite lättare att nå bra resultat. Bästa skolkommunen i år är Vellinge.


Vi jobbar vidare, långsiktigt

Att förbättra skolan är ett långsiktigt arbete. Att lyfta 107 placeringar ett år är i grunden inte värt särskilt mycket. Vi måste gå på rätt håll under en tioårsperiod innan vi säkert kan säga att våra ansträngningar burit frukt. Nu har vi lyft skolan i Svalövs kommun från ett bottenskikt till ett medelskikt. Nu tar vi sats för framtiden. Detta gör vi med fortsatt kvalitetsarbete, kompetensutveckling av pedagoger, genom att låta skolan få arbetsro från klåfingriga kommunpolitiker, förbättrade lärarlöner och genom att satsa resurser så att pengarna räcker. Det är just detta vi har i siktet för framtiden.


//Tobbe i Teckomatorp

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar