onsdag 18 oktober 2017

När jag hamnade i debatt med 1800-talet och förlorade


Rubriken på denna blogg verkar tagen ur radioprogrammet "På minuten". En lätt absurd rubrik. Men resten är inte av betydande grad, mer logisk.

Med anledning av ett beslut i kommunen som jag varit med att fatta så skrev jag en insändare där jag förklarade att, om jag haft mer information än jag hade vid tillfället, så skulle jag agerat annorlunda på mötet. Men frågan i sig, dvs Svalövsambassadör, är av så liten dignitet i förhållande till frågor om en bättre skola, bättre äldreomsorg och bättre vård, att jag inte tycker att det finns skäl att riva upp beslutet.
Men hade jag haft information om vilken värdegrund som personen hade som skulle utses, så hade jag lyft frågan på mötet, redogjort för, på vilka punkter jag anser att personen var olämplig samt föreslagit någon annan.
När jag väl blev informerad så skrev jag en insändare till tidningen för att klargöra min inställning. Det skulle jag aldrig gjort.

Först ifrågasattes varför jag gått till tidningen. Men sanningen är att jag aldrig gjorde det. Jag skickade in en insändare som tidningen sedan valde att göra en artikel av. Detta förklarade jag redan i min förra blogg på:

http://tobbeiteckomatorp.blogspot.se/2017/09/kardinalen-som-svalovsambassador-skapar.html


Men sedan började det mest överraskande. Den i ärendet aktuelle katolske kardinalen fick oväntat stöd från frikyrkovärlden. I Tidningen Dagen skrevs en svavelosande debattartikel som mig och mitt tilltag att redovisa skillnaden mellan min värdegrund och Kardinalens. Redan i rubriken gjorde den skrivande prästen allt han kan för att förminska mig som person. I debattartikeln läggs betydligt mer kraft på att kalla mig ängslig, politiskt korrekt, att jag tillhör en elit, att jag gör plumpa utspel och att min ideologi, Liberalismen skulle vara dömd till undergång. Debattartikeln kan du läsa här:

http://www.dagen.se/debatt/prast-angsligt-kommunalrad-i-svalov-angrar-att-de-gjorde-arborelius-till-ambassador-1.1035700

Jag bemötte denna debattartikel genom att försöka förklara mig. För min del tycker jag att en modern debatt i detta stycka skall handla om konkreta frågor och inte påhopp på personer. Jag tydliggör att det är helt i sin ordning att tycka och tro vad man önskar. Så fungerar Liberalismen. Man har dessa rättigheter. Så skall det också vara i värdegrundsfrågor. Mitt svar kan du läsa här.

http://www.dagen.se/debatt/svalovs-kommunalrad-jag-ar-kritisk-till-arborelius-inte-alla-kristna-1.1036355

Min tanke var att det skulle gjuta olja på vågorna med en förklaring samt ett klargörande att man får tycka vad man vill. Jag har inga synpunkter på det. Men..... då kom nästa, ännu mer svavelosande skrift. En ledarskribent i tidningen Världen Idag, vid namn Per Ewert, som för övrigt misslyckades att ta sig till EU-parlamentet 2014, då han kandiderade för Kristdemokraterna, inleder sin svada med att förolämpa det parti jag representerar, nämligen Liberalerna. Hur en politiker i ett Alliansparti nu kan agera på detta sätt är lite konstigt. Men vi är ju olika spåntade, vi människor.
Den gode Per Ewert kallar mig i vart fall för:

- Förskrämd
- Ingå i en humorskech
- Att jag slingrar mig
- Att jag är rädd för att verka intolerant
- Att jag avsvär mig ansvar
- Intolerant
- Räddhågad
- Naiv
- Representerar en totalitär ideologi

Allt detta kan läsas här:

http://www.varldenidag.se/ledare/liberalerna-tvangstrojepartiet/repqjd!0aFWaYewVp0a6iykn9w13g/

Allt detta har medfört ett antal försök till kontakt via Facbook och Messenger, där medlöpare till dessa, kyrkans män, försöker nå mig med tillrättavisningar och dekret om att jag icke får ifrågasätta herren min guds ord. Jag misstänker att de då menar det som står i Bibeln och som är skrivet av människor, som du och jag.
Jag har till och med förärats ett brev som skickats till mig med uppmaningen att jag borde tänka först och tala sen. Försändelsen ser ut så här:


Det som slagit mig i hela den här tillställningen är varför de fromma, kyrkans män, tar upp så mycket av sin egen tid och text till att förolämpa och förnedar mig, i stället för att resonera om sakfrågorna. Jag som person är ju obetydlig i sammanhanget. Det är ju åsikterna och värdegrunderna som borde vägas mot varandra.
Att män som skall representera godheten har så mycket ilska inombords, eller känner sig så små att de måste förolämpa mig för att känna sig mäktigare, är väldigt ledsamt. Om de lagt mer tid på diskussion i stället för rena elakheter så hade kanske världen varit bättre. Jag är medlem i Svenska kyrkan. Jag menar att kyrkan och kristendomen predikar godhet och tolerans. Det samma gäller för Liberalismen som politisk ideologi. Att sätta människan i centrum och att alltid jobba för att andra skall få det bättre är en hederssak för mig. Jag uppfattar att Svenska kyrkan verkar på samma sätt.

Men när Per Ewert skriver att:

"Det han (jag alltså) kritiserar är ståndpunkter om människovärdet och äktenskapet som gällt för kristna i alla kyrkor och samfund i alla tider." , så förstår jag att jag verkligen måste kontrollera om detta även gäller för den Svenska Kyrkan. För om så är fallet, så har jag hamnat alldeles fel med min tro.

Tobbe i Teckomatorp























Inga kommentarer:

Skicka en kommentar