lördag 25 juli 2020

Barn har rätt att slippa bli indoktrinerade.


"På skolans hemsida står det att eleverna på den muslimska skolan ska få tid till att be, få halalslaktat kött samt att man har islamundervisning i skolan".
Ovanstående gäller Römosseskolan vars rektor är tidigare riksdagsledamot för Moderaterna. Detta kan knappast vara acceptabelt i vårt land. Om regelverket uppfattas av myndigheten som skall tillämpa lagen, vara så "luddig" så bör lagen skrivas om. För att uppnå tydlighet, så skall det tydligt framgå att svensk skola skall vara fri från religiösa inslag. Alla typer att religiösa skolor skall omformas till vanliga skolor på "icke konfessionell grund".

https://www.expressen.se/ledare/stotande-att-skandalskolor-far-fortsatta-att-expandera/

Kort sagt: "Religiösa skolor bör förbjudas".

Åtskilda klasser, med flickor för sig och pojkar för sig, tid för att be under skoltid, särskild religiös mat, religionsundervisning oavsett om det gäller Islam, Kristendom, Judendom, eller något annat, stort som smått, hör inte hemma i skolan. Religion är en privatsak som utövas av den enskilda personen. Vad man tror på är oerhört personligt och är värt full respekt. Men var och en måste ha full frihet att välja sin tro. Det är innebörden i begreppet "Religionsfrihet". I detta liberala, demokratiska begrepp ligger däremot inte att "Religionsfrihet" innebär att alla har frihet att "pracka på" sin religion på andra individer.

Att kräva ett stopp för religiösa friskolor är med andra ord att stå upp för religionsfriheten. En frihet för både vuxna och barn. Att kräva ett stopp för religiösa friskolor är att stå på barnens sida.


Så här skrev jag i Tidningen NU för några månader sedan:




>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>
Skolbarn har rätt att slippa religion

Självklart, säger du kanske? Så står det redan i lagen. Vad är problemet? Jo, problemet vilar i det faktum att det endast finns en enda rimlig förklaring till att religiösa samfund så gärna vill driva skolor. Nämligen att ”marinera” barnen i religion. De har oftast ingen egen pedagogisk idé, som tex Montessoriskolor. Deras idé är religionen. 

Religionen är och skall vara en privatsak som utövas på fritiden, under föräldrars ansvar. Inte i skattefinansierade verksamheter. Partilinjen just nu är att inga nya skolor av detta slag skall få starta. Men de som redan finns skall få stanna kvar. ”Dessa skolor är ju bra skolor” invänder många. Men frågan får aldrig ha skolan i centrum. Frågan måste ha barnen i centrum och barnens rätt att slippa religion som finansieras av oss skattebetalare.

Inskränkningen av denna frihet för barnen blir inte mindre för att skolan de går på har funnits sedan 50 eller 100 år. Många argumenterar till skolornas fördel. Få till barnens fördel. Liberalerna bör alltid stå upp för de som inte har en egen röst. Vårt parti bör ändra sitt beslut och arbeta för att religiösa friskolor förbjuds.

Torbjörn Ekelund
>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>


Jag anser att detta är viktiga grundläggande frihetsprinciper. Liberalerna har ett beslut att nya religiösa skolor skall förbjudas, men de som finns idag skall kunna fortsätta att verka. Fallet med Römosseskolan visar att detta är fel. Det är inte rimligt att de skolor som finns skall kunna fortsätta sin indoktinering utan att vi gör något. Oavsett om det är muslimska, kristna, judiska eller andra skolor, så är det nu hög tid att "stämma i bäcken". Tills nytt beslut är taget så jobbar Liberalernas Roger Haddad oförtrutet vidare för att öka friheten för dessa skolbarn.

https://www.expressen.se/gt/gt-granskar/kritiserad-skola-far-starta-trots-att-tillstandet-gatt-ut/


Det är bra men vi behöver också ett nytt, tydligare beslut.


Tobbe i Teckomatorp





tisdag 21 juli 2020

KRIG I EUROPA! Sverige isolerat. Swexit var första steget?

Är fred i Europa en naturlag?

Nej! Givetvis inte. Men när man levt i den längsta sammanhängande perioden av fred i Europa, genom historien, som vi nu gör, så är det lätt att förvillas att tro att det rör sig om en naturlag. Tidigare, genom historien har krigen avlöst varandra. De har dessutom eskalerat i omfattning. En generation av Européer fick uppleva två stora världskrig. Miljoner Européer fick sätta livet till. Många miljoner genom medveten utrotning, där döden skulle vara så kostnadseffektiv som möjligt. Men sedan Andra Världskrigets slut har tanken med Kol- och Stålgemenskapen, även kallad Kol, och Stålunionen, som sedan blev EU, fungerat. De länder vars ekonomi knyts samman så hårt i ett medlemskap i ett gigantiskt frihandelsområde, har inte råd att dra i fält och starta krig mot varandra.
Det är givetvis så att det inte finns en singulär anledning till att vi nu haft denna unikt långa period av fred i Europa, som vi nu har förmånen att leva i. Samtidigt med Kol- och Stålgemenskapen och EU så har Europa Liberaliserats. Demokratin har fördjupats och konservatism och nationalism varit på en förhållandevis låg nivå. Men molnen tornar upp sig på himlen. Storbritannien har redan slitits loss från EU. Starka konservativa krafter med inslag av både nationalism men tyvärr också rasism växer sig starka i Europa. perioden av en sammanhängande fred i Europa verkar gå mot sitt slut.


Bättre att byråkrater slåss i korridorerna i Bryssel, än att soldater slåss på Europas slagfält!

Kol- och Stålgemenskapen bildades 1951 och trädde ikraft 1952. Fördraget hade en giltighetstid på 50 år. Vart 50:e år har vi haft minst ett krig i Europa, så ingen trodde väl att detta skulle hålla. Fördraget levde alltså till 2002, då det automatiskt "gick ur tiden".
Stora institutioner skapar en stor byråkrati. För de allra flesta är "byråkrati" ett skällsord. Men en byråkrati kan också göra mycket nytta. En byråkrati kan skapa en "tröghet". I många fall anser vi att "tröga" system är dåliga system. Men trögheten kan också vara av godo. Trögheten skapar en förutsägbarhet. Det finns inget som är så bra för en fungerande ekonomi som förutsägbarhet. När spelreglerna ligger för lång tid framåt så gagnar det företagsamhet. Men trögheten får inte förbytas till orubblighet. Dåliga saker måste justeras så snabbt som möjligt. Mycket i EU måste förbättras. Listan på områden som måste reformeras är påtaglig. Men detta innebär inte att man skall spola ut babyn med badvattnet. EU har tjänat oss väl. Som Marit Paulsen en gång yttryckte det: "Hellre byråkrater än soldater". Tilläggas skall att jag själv varit soldat i snart 40 år. Jag håller ändå med Marit.

Vem vinner på att EU försvinner och vem förlorar?

Den största vinnaren om EU försvinner är de som finns utanför gemenskapen. Globalt vinner Kina, Ryssland och USA mycket på att Europa åter blir små svaga stater vars territorium åter lämpar sin för "proxikrig". Ekonomiskt blir det också en enorm vinst för dessa länder. De små europeiska staterna har inget att sätta emot i internationella förhandlingar om handelsfrågor. Den största vinnaren i vårt närområde är Ryssland och Putin. Vi kan nu förvänta oss att Putin sitter kvar så länge han lever. Han ser frisk och kry ut, så det lär bli många år. Utan EU blir Ryssland den oomtvistade stormakten i Europa. Deras möjligheter att diktera och kräva saker kommer att öka markant. Inte minst baserat på deras militära kapacitet i vårt närområde. Det finns skäl att utgå från att ett splittrat Europa åter kommer att militariseras. NATO kommer att tvingas basera mycket mer trupp i de västorienterade europeiska länderna för att uppväga Rysslands kapacitet. Nu kan en stark ekonomisk union hålla tillbaka Ryssland. Utan den finns det större handlingsfrihet för militära maktmedel.
En av de absolut största vinnarna av EU är däremot Sverige. Dels ekonomiskt, men också säkerhetspolitiskt. Sveriges export inom EU är värt ofantligt mycket mer än Sveriges medlemsavgift. Dessutom har Sverige omfattande rabatter på sin medlemsavgift. Vilket inte gör saken sämre. Sverige betalar ca 35 miljarder om året i EU-avgift. Vi får tillbaka runt 11 miljarder direkt. Summorna varierar lite i olika källor. Men ungefär där ligger beloppen.
2019 uppgick Sveriges export till 1 518 miljarder kronor. Av detta gick 879 miljarder på export till andra EU-länder. Det är med andra ord mer än hälften av den totala exporten. Tänk er vad som händer om EU upplöses och alla länder i Europa går från frihandel till ett system med höga tullar för att skydda den inhemska produktionen. Så som nationalister ofta ser på nationalekonomin. Sverige är vinnaren på EU, Ryssland och Kina är förlorarna. Låt det fortsätta att vara så. På just denna punkt är jag konservativ.

Vad händer om utvecklingen mot ett splittrat Europa fortsätter?

Det är omöjligt att säga vad som händer. Måhända blir det andra avtal som kompenserar till viss del. Kanske ett ras för Euron, med enorma osäkerheter? Galopperande inflation? Kanske väldigt lite? Vem vet. Men en sak är nog tämligen säker. Spänningarna kommer att öka. Säkerhetspolitiskt kommer vi att få ett väldigt utsatt läge som svenskar. Östersjön kommer att militariseras med en upprustning i både Ryssland, Finland och de baltiska staterna. I denna upprustning måste Sverige hänga med. Många fler miljarder till Försvarsmakten kommer att krävas. Vår export kommer att minska. Importvaror öka kraftigt i pris. Världen blir förändrad. Mycket, eller lite. vem vet? Men naturlagen rörande Europas styrka och liten risk för krig kommer att visa sig inte vara en naturlag. Den är helt beroende av hur vi själv agerar. Sverige behöver ett starkt Europa. Europa behöver också Sverige. Swexit blir första steget mot ett svagare Europa och ett svagare Sverige. Så, alla riktiga Sverigevänner.... vi måste stå emot trycket och vinna kampen för Sverige och för Europa.

Tobbe i Teckomatorp